Hästlös och hopplös!
Men man lever ju ändå. Nästan iaf, tokförkyld just nu.
Men åter till ämnet. Häst.
Min hästlängtan blir bara värre och värre, inte blir det bättre av att min toksnygga underbara westernsadel hänger i vardagsrummet så jag ser den varje dag. Men man blir ju mer målinriktad av ständiga påminnelser om det man vill ha! En extra sporre till att spara och planera för framtiden.
Är nog bra att resten av alla mina hästprylar är i sadelkammarn hos mamma, annars hade jag nog blivit galen! Drömmen om att äga ännu en kallblodstravare kommer aldrig dö! Självklart ett sto ;)
Tänk om man hade Tyras hästgård, helt vansinnigt! Kolla in den här
Eller vad säger ni mina kära hästvänner, inte skulle man tacka nej?
Eller vad säger ni mina kära hästvänner, inte skulle man tacka nej?