Att hitta sitt rätta jag
- 45 kg nu. På mindre än ett år. Jag kan inte påstå att jag hängt med riktigt, för det har jag inte. Men jag mår bra ändå. Visst, ibland kommer tankarna och när man grottar ner sig och tänker för mycket kan man bli alldeles mörkrädd för att man varken vet ut eller in. Men i vardagen - där funkar allt bra. Då livet får rulla på i sin rätta takt och jag orkar hänga med. Helt fuckin fantastiskt.
Jag har förändrats. Finns nog dom som tycker att det är åt det sämre hållet. Men nej, det är åt rätt håll. Jag kan återigen sätta käften för mig och stå upp för vad jag tycker och tänker. Som den riktiga Elin. Som hon som fått gömma sig bakom x antal kilo överflödigt fett.
Och mitt i allt detta, i all min förändring och egotid - så har jag världens bästa karl. Som älskar mig för den jag är inuti. Som hållit ihop med mig trots alla förändringar, humörsvängningar och vikttjat. Helvete, karln är ju fantastisk!
Underbara, fantastiska människa! Tänk att jag ska få dela mitt liv med dig! Som du sa häromdan, vi passar så bra ihop för att vi är så olika men ändå lika på nåt vis. Goding.
Och icke att förglömma, jag har fortfarande kvar mina underbara vänner. Och då en del av er gått igenom samma resa så är det så jävla underbart att kunna få stöd och förståelse, från nån som gått/går igenom samma sak. Kärlek till er alla!
Du är awsome hur du än är och hur du än ser ut och det är svårt att inte älska!! <3 och håll hårt i din karl, ni är för söt tillsammans ;)